måndag, januari 28, 2008

RB&S

Det finns något speciellt med "riktiga" artiklar om popkultur. Njut av referenser till Mallrats, Moon Unit Zappa och Dawn of the dead (x2), samt en ovanligt insiktsfull, kontemporär och upplysande artikel.



Birth, death and shopping

onsdag, januari 23, 2008

lördag, januari 12, 2008

DK

Från folket som gav oss dogma, pölse och öl kommer nu... smak

Extra kul också att kolla länkarna till höger om artikeln.

Nu får vi bara hoppas att Mammut slår utomlands, annars blir det livsmedelsransonering i tre år innan Lasse Åberg till slut får till stånd ytteliggare en sällskapsresa.

Skåne till Danmark! Klapp klapp, klapp klapp klapp!

fredag, januari 11, 2008

torsdag, januari 10, 2008

Grammisgalan '08

Grammisgalan 2008 har förlöpt och några punkter är uppe för diskussion.

What's the deal med jury/folkröster? Vi har redan en Rockbjörn som suger. Fast egentligen var det väl bara vid två tillfällen folkets röst tilldelade grammisen till någon som juryn inte haft i topp, båda gångerna var det Kent det handlade om. "Petters hatchock mot Kent" kommer vi att kunna läsa om imorgon efter att Petter kännt sig träffad när (var det) Jocke tackade alla som hatade dem. Fösta tacktalet nämndes något om en träffsäker kommentar som yttrats vid något av borden, hade gärna vetat vad av vem men med största sannolikhet var det något i stil med att Kent nu inte längre kan ens försöka att förneka att alla utanförskapspoäng de någonsin haft för alltid är borta. De delade rösterna (jury/folk) gav även upphov till ett nytt sätt att avslöja vinnarna, någon slags stapeldiagramstänk. Parlamentet ligger väl närmast till hands för referenser.

När vi ändå är inne på referenser. Den nydesignade (Efva Attling) grammisen var sjukt likt det pris vinnaren av Sikta mot stjärnorna fick. Borde inte Efva förstå att när hennes genusförvirrade son sa att det var som en kombination av en hötorgsskrapa och Empire state building så var det en diss.

Synd att all hype kring Familjen endast resulterade i Videopriset, som var en lock ändå, men Adam Tensta är en stjärna.

Trots försök av Adam Alsing sida att tvätta bort grammisgalan som en firmafest tyckte jag att industrin gjorde sin röst hörd genom att inte ha med Those dancing days, de borde ha vunnit Årets låt och varit nominerade i Årets Nykomling.

På tal om indie, kommer Bästa live act-grammisen att få P3s Guldmick att tvinga ner P3 i underjorden? Man kan ju alltid hoppas.

Hade de delat ut en grammis för bästa comeback så hade Sahara Hotnights definitivt vunnit. För vem trodde att de skulle kunna toppa framträdandet de gjorde på Allsång på Skansen i sommras? Men med neonfärgade kroppsstrumpor accentuerade av en bildproducent som förmodligen måste vara nöjesvärldens mest hängivna leg-man skapades där och då det snyggaste kvinnliga bandet på jorden.
Dock kvarstår några frågor:

Vilket var äckligast, Olle trummas (sångare i Lasse Stefanz) hästsvans eller Carl Bildts kavaj (eller Carl Bildt)?

Exakt hur lik sin mamma var Alice Babs dotter?

Vem övertygade Amanda Jenssen om att det 2008 hade varit soft med lite Cristina Aguilera-50s-burlesk-stil?

Viilket solarie går Gry Forsell till?
Vem är Takida?

Varför väljer Lars Winnerbäck att inte ta med Miss Li upp för att ta emot Årets låt? Han måste ju iallafall ana att folk tycker han är dum i huvudet?

Är någon, någon imponerad av utländska artister som uttalar sig om grammisgalan. Tror någon att 50 cent, Craig David, Westlife verkligen bryr sig? Tror Westlife att någon tror dem när de säger "Great honour to be here tonight"? Ok, Miami Steve var cool, men han gjorde ju faktiskt något.

Avslutningsvis (för credden) vill jag säga att det var helt rätt att ge Sofia Karlsson Årets folk-priset.

måndag, januari 07, 2008

SVT SVT gamle vän

20.00 Året var 1958
Charmigt, mysigt, intressant.

21.20 Ett hederligt arbete
Dokumentär om arbetare i Sverige idag. Genus- och klassperspektiven presenteras subtilare än vanligt och blir faktiskt oerhört kraftfulla. Minus för några stereotyper, personligen hade jag gärna sett att något löpandebandjobb avhandlats, kanske undveks detta då det känns svårare att dramatisera. Tyvärr misstänker jag att Ett hederligt arbete skulle kunna tolkas som förespråkare av det kapitalistiska systemet. Många fina bilder av Sverige.

22.45 Alla hittar kärlek utom jag
Dokumentär om tre tjejer i tonåren. Ett levande argument för dokumentärfilmens enastånd. Vi får se hur de kämpar med varandra, skolan, killar, föräldrar för att hitta sig själva. Så länge låter det som en visserligen klassisk men relativt oorginell dokumentärfilm, men filmskaparna lyckas faktiskt att framställa sina objekt med en fint avvägd kombination av värme och distans, något som många misslyckas med. Fin och ickedömande portättering av flickornas förhållande till skolan. Klassiskt klipp när de står utanför och diskuterar huruvida de ska skolka eller ej, rektorn kommer ut genom dörren och tjejerna hälsar på honom, han hälsar nonchalant tillbaka och låser snabbt upp sin bil med fjärrkontrollen. Dessutom förfriskande att få se killarna framställas som riktiga våp. Men det som rör mig mest är förmodligen hur dessa tjejer förefaller vara relativt normala i all sin emotionella storm, men hur det visar sig vara djupare än så. När ena tjejen blir omhändertagen av myndigheterna står det klart hur skör den linje vi vandra(r/t) på egentligen är. Och då berör jag inte ens den risk som tydligen förelåg att bli emo om man gillade Håkan Hellström.

0.05 Led Zeppelin live at Knebworth
Får mig att ifrågasätta vad jag verkligen tycker om tanken på deras återförening.

lördag, januari 05, 2008

2007

2007 var motpolernas år, i alla fall för mig.
Den första halvan tillbringade jag i Umeå, pissjobb, underbar flickvän och en tvåa i ett bra område. Andra halvan har tillbringats utan någon som helst fast punkt, den enda röda tråden har varit avsaknaden av sådan. Tågresorna och sofforna var mina mer än någonting annat.
Jag kommer endast att innefatta en enda kategori i min lista över 2007, 'orter' är ämnet. Jag har aldrig förr lärt känna så många nya orter, städer, samhällen som under 2007. Vissa har jag swishat förbi och endast kunnat betrakta från tågfönstret, andra har jag spenderat längre tid i och bildat mig en uppfattning om. Många orter har fått nya innebörder, vissa har överraskat och vissa har gjort mig besviken. Min lista består av de 3 bästa orterna jag besökt under 2007.

3. Hjo
Ort i Västra Götaland. 6000 invånare.
Under mina resor har jag försökt att hitta pusselbitar till det som är Sverige, den största sådan hittade jag i där. Hjo är allt man alltför lätt avfärdar som isolerat, deprimerande och bonnigt. Tänk Fucking Åmål. Hjo är en ort som lever upp på sommaren, när turisterna kommer dit. Jag var där i December. Hela stadskärnan består av trähus, det är som att befinna sig i ett Astrid Lindgrenlandskap. Det finns två uteställen där alla super, skvallrar och slåss. Men det vackra, nästan poetsika i att vandra genom en folktom park och titta på restauranger som stängt för säsongen och fiskebåtar som ligger på land, uttorkade simbassänger, öde vandrarhem, titta ut över vättern och veta att denna lilla sjö fött sådana här samhällen. Att höra folk prata om Skövde som den staden dit man flyttar efter gymnasiet, om man 'lyckats'. Att möta unga människors blickar när de kommer på att de aldrig förr sett mig sitta i en soffa och dricka öl, där de brukar sitta och dricka. Det kan inte jag förneka. Men, Hjo är inte vackert eftersom det är ensamt, det är vackert eftersom det där finns ett behov av intressen. Förmodligen skulle man bli galen av att bo där en längre tid, men just de tio dagar jag var där fanns det ingentig vackrare än Konsum, ICA och Systembolaget.
2. Göteborg
Stad i Bohuslän. 500 000 invånare.

När jag berättat för folk om Göteborg har jag försökt förklara vad det är som får mig att tycka att det är trevligare där. Ingenting jag sagt har kunnat övertyga någon, så jag får väl helt enkelt nöja mig med att det är trevligare eftersom jag förväntade mig att ha, och hade trevligare. Trevliga fester, trevliga promenader, trevliga människor, trevliga dagar på fik. Göteborg känns som en stad där kulturen i första hand inte handlar om att bli full På stan (som i förhandsfavoriten Stockholm). Tillochmed tigg-alkisarna är trevliga.

1. Hammenhög
Samhälle i Skåne län. 1000 invånare.
Jag gillar egentligen inte att sätta en skånsk stad på nummer ett, jag har nämligen blivit upprepat besviken på Skåne under året, men hem är väl antagligen alltid hem. Där Ystadsvägen möter Simrishamnsvägen ligger Hammenhögs torg och Hammenhög har varit det enda stället jag kunnat tänka under de senaste sex månaderna. Det hjälper med största sannolikhet att min farfars och min farmors föräldrar ligger begravda 300 meter från min sovplats och min barndoms sommrar tillbringades 500 meter ifrån samma. Men det är inte minnena som sätter Hammenhög högst upp 2007, det är utvecklingen. Fröken Östergrens café öppnade upp tidigt i sommras. Och är ett av få caféer jag besökt som lyckats att inte överdesigna inredningen. Visst finns där en del gamla reklamskyltar, men mest är det en bokhylla fylld med pocketböcker, södra Sveriges godaste kanelbullar och ett lugn jag inte hittat någonannanstans. Dessutom har frisersalongen/skivaffären Broadway tagit över Jeppssons begravningsbyrås lokaler. En symbol så nödvändig som någon.