Big Brother 2006

Igår började Big Brother 2006. Det var lysande. Tidigare år har producenterna försökt få en viss fördelning av karaktärer, där fanns den onda, den goda, den snälla osv, allt efter grekisk modell. Igår släpptes först sex tjejer in, alla var på de tjugo, fem var blonda, tre eller fyra hade silikonbröst (och en sa att det var sådana hon skulle skaffa om hon vann förstpriset på en million kronor), ett par hade vikt ut sig i Slitz och/eller Moore (ett yrke som tydligen kallas för ’glamourmodell’). En blev vald till Miss Road Car girl 2005 eller nåt sånt. Alla sex uppfyllde kriterierna för att klassas som ”bimbo”. Det känns som att producenterna helt tappat greppet. Känns det inte logiskt att karaktärerna ”bimbo” och ”bitch” endast uppfyller sina karaktärer i förhållande till andra karaktärer? Det ska bli kul att se hur de förhåller sig till varandras exakta motsvarigheter.

Sen släppte de in 12 killar, tjejerna ska, under en veckas tid, välja vilka sex som ska få vara kvar, en åker ut varje dag. Killarna var lite mer mångfasetterade än tjejerna, men det fanns ändå en legio i hur de framstod. De var snygga och fräscha, unga och fina. De som stod ut mest var en norsk raggare och en dvärg.

Det intressanta med detta är att producenterna helt verkat ha tappat fotfäste. Man pratar inom statsvetenskapen om Anomi – normupplösning. Detta inträffar när samhället utvecklas alltför snabbt, man kanske kan säga att människorna inte hänger med samhällets utveckling. Jag anser att Big Brother 2006 är ett bevis för att dokusåpan som fenomen har drabbats av anomi. Genren har utvecklats så snabbt att det inte längre finns någon moral eller etik kvar. Det intressanta är att denna genre inte direkt haft någon moral från första början. Men av alla perverterade spelupplägg jag sett i dokusåpor chockerar inget mig lika mycket som detta års Big Brother, just på grund av den totala avsaknaden av mångfald och gråzoner. Ideén med Big Brother är väl att man ska isolera människor från omvärlden och se hur de agerar? Men dessa personer (kanske huvudsakligen de kvinnliga deltagarna) lever ju redan i en isolerad värld. Deras jobb är ju att vara snygga, tillgängliga, synliga och så vidare. Vill man verkligen titta på 12 personer som gör sitt jobb? Självklart.

Big Brother 2006 är en skatt för eftervärlden, vilket tidsdokument denna serie är. Ni vet den där känslan men får av att titta på klipp från melodifestivalen från 70-talet. Den där känslan som känns ”Hur kunde hon ta på sig det där?” och ”Tyckte man verkligen det var snyggt?” Samma underliga känsla kommer man att känna när man tittar på Big Brother 2006 om 20 år. Skillnaden kommer att vara att när vi tittar på melodifestivalen syftar känslan på modet, när våra barn tittar på Big Brother 2006 kommer känslan att syfta på mänskligheten och kulturen, både brett och snävt. Våra barn kommer att förakta oss, framtiden kommer att döma oss.

Jag nämnde tidigare dvärgen. Han heter Manne. Igår läste jag en artikel på aftonbladet.se där Svenska Riksförbundet för Kortväxta tydligen gick ut och starkt kritiserade Mannes involvering i Big Brother 2006. De sa att de inte skulle tveka inför att göra en anmälan om Manne framställdes oriktigt. Sånt gör mig förbannad. Att människor från ens egen minoritetsgrupp ska inskränka på ens individuella frihet att knulla och supa i tv, vad är det? Har Manne bett om särbehandling? Ska Kanal 5 ljuga om alla andra som någonsin varit med i Big Brother, förutom Manne, för att han är kortväxt? Fascism.

Inget kan stoppa anomin!

Men det hade varit intressant att sätta sig mer in i fenomenet anomi. Vad kommer att hända med televisionen ur ett tioårsperspektiv? Kommer vi att uppleva en till regression när det kommer till vad vi ser på tv? När kommer i så fall den? Eller kommer dokusåpan att avlösas av något annat, något nytt, något osett. Hur kommer i så fall detta nya att se ut?

Tills nästa gång, Big Brother går typ varje dag, på Femman, nätet och dygnet runt på BigBrotherkanalen

Keep watching the screens

Anders

bob hund

Jag är ett stort bob hund-fan. Tyvärr har jag inte lyssnat på dem så mycket senaste året. Precis fick jag en jättestark känsla att ladda hem låtar. Jag gick igenom låtlistorna och laddade hem alla låtar jag kände att jag var tvungen att höra sådär direkt. Här kommer den listan. Lyssning rekommenderas.

Dubbel tvekan
15 år bakåt och 15 år framåt
Reinkarnerad precis som förut
Stora tankar i lilla Berg-och dalbanan
Ner på jorden
Det skulle vara lätt för mig att säga att jag inte hittar hem, men det gör jag, tror jag
Min trampolin
Bob hunds 115 sång
Rundgång, gräslök och fågelsång
Rock and roll tar död på mig
Kvicksilver
Vem vill bliva stor

12 låtar som säger allt.

Det är sjukt hur musik kan bära med sig känslor och minnen. Peace

Hejsan morsan hejsan stabben

Idag hörde jag Cornelis Vreeswijk på radion, Brev från kolonien.

När jag gick på mellanstadiet var det en av de oftast förekommande låtarna vi sjöng på musiklektionerna (ledda av Hans Wall). Det som var intressant var att jag hörde verser som vi inte sjungit, typ versen om pillerna som man blir en kul typ av var borttagen från den version vi sjöng som 10åringar.

Det är kul när man tänker på censur och hur omotiverad och oriktad den kan vara. Förmodligen var det ju så att någon lärare eller t.o.m. rektor ansåg att vi inte skulle sjunga om piller som gör en till en kul typ, för om vi gör det, då blir vi knarkare. En intressant aspekt av detta är såklart att de andra verserna av Brev från kolonien innehåller bl.a. anstiftande av skogsbrand samt mordförsök. Inget av detta upprörde våra lärare lika mycket som knarket.

Censur av kultur uppskattas sällan av de som intar kulturen. Den uppskattas knappt av någon, jag har aldrig sett eller hört talats om person som kämpat för censur, fått det och sedan lutat sig tillbaka och njutit av den censurerade versionen av världen. Allt som oftast hittar personen något annat som hon vill censurera, och glömmer helt bort att njuta av bortfallet av t.ex. knarkarversen i Vreeswijks Brev från kolonien. Det hade varit kul och se någon FCC-människa rappa genom en låt och strunta i svordomarna.

Ahh, vem vet.

Kommentarer 060113

All inspiration och fakta hämtad från dn.se 060113

Man tror att de ska höja räntan nästa vecka. Hela den här grejen med de låga räntorna har känts olustigt från första början. Det känns konstigt att typ Aktuellt- och Rapportmänniskorna sitter och varnar människor från att låna. Antingen är allt en del av nåt stort, som när kronan började flyta, eller så är människor väldigt dumma.

Varannan arbetsgivare kollar sina anställdas surfingsvanor. Det är så jävla obehagligt att människor runt om i världen accepterar sånt här. Det känns som att alla konservativa har en ”om man har rent mjöl i påsen vad har man att dölja”-inställning. Det förekommer egentligen ingen offentlig debatt om det grundläggande felet i att bli bevakad. Synd att man framstår som brottsling om man vill värna om integriteten.

De har häktat två personer för värdetransportrån. Vi som konsumenter måste sluta handskas med kontanter. Kriminaliteten kommer säkert att följa med utvecklingen vad vi än använder som valuta men kontanter är urgammalt.

Jag tycker det är så kul med Kim Jong Il! Vad han gör mot sitt folk är fruktansvärt. Men visst är det kul att killen är så insnöad att han tror att resten av världen köper nyheter från Den nordkoreanska nyhetsbyrån. Han hade ju framstått som mindre konstig om han inte sagt någonting alls. Jag hörde en rolig grej häromdan. När Roxette släppte Sleeping in my Car gick Kim Jong Il ut och dementerade. Han dementerade hela låten, han förnekade att det överhuvudtaget fanns bilar som var så stora så man kunde sova i dem.

Jag tycker det är fantastiskt förundrande att besökarantalet på de statliga museerna kunde stiga med 159 procent tack vare den borttagna entréavgiften. Något jag skulle vilja se är hur den genomsnittliga längden på ett besök förändrats. Om folk går dit och kollar i flera timmar, något de inte hade råd att göra innan pga entréavgiften, eller om folk bara sticker in näsan och sen går ut igen. Hade folk verkligen gått länge på museum hade det varit en revolution. Om de vänder i dörren är det ändå bra.

Sen undrar jag om killen som ska vara med i SVT:s ”Toppkandidaterna”, som bär en tröja med texten ”Working class hero” har hört låten.

Tack. Silky