Jag kommer fortfarande inte över den underbara symbol över kultursamhället som presenteras av Carl-Johan de Geer i sista numret av Ondskan när han under en utläggning angående Philemon Arthur and the Dung säger "Min nuvarande hustru var tidigare ihop med Björn Afzelius, och vi har pratat mycket om vilka det där egentligen är. Somliga tror att det är Mikael Wiehe eller hans bror Tomas, men det är det ju inte. Det hör man att det inte är. Mikael har ingen humor heller, så det vore omöjligt."Förutom det har jag fått upp ögonen för Christopher Hitchens (tack Johan och Jakob). Även om denna debatt mot George Galloway är lite inaktuell och en där han talar för Irakkriget (och inte mot religion direkt), så är det något av det bästa jag sett. Kombatanternas enorma pathos får mig att skriva under på det klassiska citatet att det är den intellektuellas plikt att ta ställning.
Annars har den senaste tiden mest handlat om Maciej Zarembas artikelserie "Först kränkt vinner". Personligt intressant då jag läst på lärarutbildningen och sett en del av den flathet och feghet som kan bli konsekvensen av det Zaremba skildrar. Viktigt eftersom det säger så mycket om vår tid. Tyvärr blir artikelförfattaren onödigt polemisk mot slutet istället för att dra slutsatser så attackerar han människor. Jag hoppas iallafall att en debatt uppstår, högst upp på min önskelista står en analys organiserad den nyligen avhoppade Bang-ledningen. Vore jag själv lagd åt det analytiska hållet hade jag vänt mig mot de eroderande samhällsinstutionerna och den följande faran i kollektivistisk lagstiftning i händerna på en individualistisk samhällssyn.
Dock var det lite oroande att ställas införa tanken att jag skulle se en fotbollsmatch och inte hålla på Zlatans lag, men han gjorde inte mycket väsen från sig och mina tillfälliga två stolar höll. Värre blir det nog om tre veckor, i Milano.
Och på fredag är det en På Spåret-final som kommer att bli sjuk!
Dessutom har jag spräng 300'000-poängsgränsen på facebooktetriskopian Block Star.
13 kommentarer:
Den där Galloway-debatten är briljant. La ut den på min blogg i höstas.
Den något uddlösa Amy Goodman är fö moderator för debatten. Hon har inte mycket att göra.
"Thats another lie. You´re lieing again. Your nose is growing"
Jag gillar hur när Galloway säger till publiken ang. americana iraq "Do you really believe..." och publiken skriker "yes!" respektive "no!" att Hitchens säger "You don't know what you're suppose to believe yet". Att han kan ära retoriken och det goda samtalet, eftertänksamheten och förnuftet under den här intensiva debatten är fan ett levande bevis för att demokrati har en del fina punkter. Vilka lökar han får, Hitchens.
Ja Amy framstår som en liten flicka i sammanhanget (vem hade å andra sidan inte gjort det?) Kul hon som heter Wrigley-Field, assoft namn ju!
Ja, fast det ärar inte Hitchens att han försöker "uppfostra" publiken när han får så mycket skit. På en del punkter verkar hans besviföring ganska tunn. Alla argument för invasionen är ju extremt tunna, Hitch är ju den som har gett bäst argument men de är fortfarande inte särskilt bra. Galloway tog ju hem denna matchen. I ett annat sammanhang skulle han inte göra det.
Jag håller med. Men jag tycker det är jävligt kingit att höra Galloway lägga ut, han förtjänar att kallas 'polemisk', inte vi.
Sant, wärldsklass.
http://www.youtube.com/watch?v=249JaIaubVw
Kolla in den här sågningen av Sky News.. briljant. Jag delar iofs inte hans "stöd" för Hizbollah, men jag anser å andra sidan att palestinier och libaneser får och ska göra motstånd mot Israelisk aggression, framförallt om det sker på deras mark.
först blev jag sur och avundsjuk för att du får så mycket kommentarer, men sen såg jag att ni använder kommetar"platsen" som nån slags jävla chatt. moget at låtsas att man får tusen kommentarer när man skirver mer än hälften själv!!!!1 *arg*
Håll dig till ämnet, kvinna.
men visst är det intressant att dessa visa människor ofta har något politiskt ställningstagande som gör att man inte till 100% kan vara deras supporters. Hitch har ju flirtat lite med neo-cons och tycker deras utrikespolitik har varit sund i vissa fall. Galloway, man måste älska honom för hans behärskande av språket, men stöd för hizbollah känns lika vettigt som att stödja israel totalt. Foucault har ju en oslagbar teori om att en konflikt närs utav båda sidor, både "förtryckarna" och "de förtryckta", således är väljandet av sida i en reell konflikt alltid problematiskt. Dock aldrig i den moral-teoretiska diskussionen. Hitch och galloway m.fl borde istället stanna vid sin överlägsna analytiska förmåga och retorik och låta oss pöbel ta ställning. Vi kommer ju naturligtvis ställa oss bakom dem, för att de allt som oftast säger rätt saker.
Jag instämmer i din analys. Men det tål att sägas igen att Galloway är en jävla gud i retoriken. Så som han rumsterade den amerikanska kongressen vid anklagelserna om att han skulle tagit emot mutor. Det krävs "balls of steel" för att göra det han gjorde. Men så består också segrarna, som de gör när man gjort det man borde.
Skicka en kommentar