Afonbladets bild till artikeln om Linda Rosings spelning.
Expressens bilder från samma kväll.
Notera att Aftonbladet, men inte Expressen, valt att censurera Lindas bröstvårtor.
fredag, januari 19, 2007
Biondas bröst föll ut!
För två år sedan hade jag förundrats över ämnet för artiklarna som publicerats i sammanband med nedanstående bilder. 2007 får nämnda bilder visa på vilken av kvällstidningarna som leder utvecklingen.
Afonbladets bild till artikeln om Linda Rosings spelning.
Notera att Aftonbladet, men inte Expressen, valt att censurera Lindas bröstvårtor.
Afonbladets bild till artikeln om Linda Rosings spelning.
Notera att Aftonbladet, men inte Expressen, valt att censurera Lindas bröstvårtor.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
8 kommentarer:
Du har något vid din näsa som fladdrar hela tiden när du pratar, åååh förlåt det var din läpp...
Fy fan...
Antar att Expressen sålde fler lösnummer. Även om nämnda dams bröstvårtor inte är något vi inte sett förut.
Bionda är en vandrande cirkus. Men som fenomen betydligt mer intressant än vad man kan tro.
Ärligt talat så känns fenomenet Bionad jäkligt tråkigt och över. Hon är en uppmärksamhetshora, hon gillar att bli utnyttjad, hennes kille är också ganska puckad. Gäller inte det oss alla nuförtiden?
Kids har ätit från hennes bröst, kids och Fadde. Jag mår illa.
Frågan är ju snarare, om, när och hur man ska tycka synd om henne? Om man har mandat att säga att "hon gör bort sig" egentligen?
Hon är bara en av alla attention-whores i mägnden. De kommer de går. Vi får ta det med en nypa salt, även om man vill kasta ut tv:n när Bionda berättar om sitt nya parti och inte ens kan svara på frågan vem Sveriges statschef är.
Tycka synd och tycka synd...
Jag ser på Bionda med samma blandning av förakt om ömkan jag ser på pensionärer som klipper ut rabbatkuponger och småbarnsföräldrar som köper lösgodis och expressen. Hon är knullad av sin tid och plats, sitt samanhang. På samma sätt som de allra allra flesta andra som inte är alkoholister och narkomaner. Skillnaden är att hon får plats att göra det väldigt mycket mer exravagant. Dessutom i allmänhetens öga, vilket leder till att folk får peka istället för att tänka. Ett exempel. En 50+kassörska på mitt jobb som sitter och hånskrattar åt Bionda samtidigt som hon själv har förslitningsskador, en åttiotalsfrilla och ett avstånd till självförverkligande som är näst intill oändligt.
Det är synd om människorna.
Det var ju precis det jag menade, om man egentligen har mandat till att skratta åt henne. Ditt exempel med kassörskan var ju bra, i vilken situation av "självförnekelse" befinner ni andra er i?
Skicka en kommentar